1881-07-17 Söndagens luftsegling.

Söndagens ballongfärd var den andra och sista som luftseglaren Damme gjorde här i Jönköping. Då vinden även denna gång var väst-sydvästlig blev färden lik den i torsdags, ut över Munksjön, staden, Rosenlund, Vättern och landade vid Sanna(Hvita). Det fanns två Sannagårdar på den tiden, den gula och den vita, varav den gula finns kvar än i dag. Mycket folk var ute och beskådade färden, den hade även varit synlig ända från Tenhult. Tvänne passagerare var med på färden, en av dessa var en korrespondent på Smålands Allehanda som i följande tisdagsutgåva av tidningen bland annat berättade om landingen, cirka 12 minuter efter starten:

"Vinden hade nu blivit mera sydlig, så att antingen skulle vi gå över Huskvarnaviken och höjderna på andra sidan eller och nedstiga der vi befunno oss. Terrängen var här utmärkt lämplig, och herr Damme beslöt sig för nedstigning. Ventilen öppnades och nedåt gick det nu med god fart. Stötarne mot marken voro dock obetydliga, och man undvek att af dem ha något obehag genom att hänga sig i kransen, hvarvid korgen är fastgjord. Det var på Sanna egor vi hade hamnat. Välvilliga menniskor, som i mängd tillströmmade, hjelpte oss snart tillrätta med ballongen. En skål dracks i portvin för den lýckliga nedkomsten, men som inga glas medfördes, togs den direkt ur buteljen. Då hördes en röst i hopen: "Det är god-templare; de supa ur butelj." Skjuts hade emellertid anskaffats och så anträddes återfärden. Omkring klockan 10 voro vi åter på Limugnen efter en färd, som var i alla afseenden intressant och angenäm och som kan gifva oss rätt att säga, att vi en gång från högre ståndpunkt skådat tingen."

Även Jönköpings Tidning berättar om färden i sin måndagsutgåva:
"De tvenne medföljande passagerarne hade ej känt den minsta benägenhet för svindel ej heller någon svårighet att andas, ehuru ballongen väl varit sina 4,000 fot uppe i luften. Att från denna höjd allt på jorden förefaller som småsaker, är naturligt: kyrktorn te sig som “halfbuteljer”, menniskopalatsen som “nurnbergerkram” och jernbantågen nästan mindre än de julklappståg, barnen pläga roa sig med; “skapelsens krona”, menniskan sjelf, kan knappt med kikare upptäckas. Praktfull är anblicken af landskapet, som i en omkrets af väl 70-80 mil utbreda sig under luftseglarens öga och visar sjöarne med stränderans konturer i naturlig ram omkring vattenspeglarne samt flodernas lopp slingrande sig från källorna till sjöarnes famn."

Källor:
Jönköpings Tidning den 9, 11, 12, 14 och 16 juli 1881
Smålands Allehanda den 8, 12, 15 och 19 juli 1881

2008-01-17 15:55 — Jonny Snell