Chevilliard anländer till Jönköping

Så var då den stora dagen kommen, dagen då ”Luftens konung”, Maurice Chevilliard skulle anlända till Jönköping och här genomföra sina halsbrytande flyguppvisnigar. Handlaren Karnell, som bekant den ledande själen vid anordningarna för flygningarna, och i vars butik biljetter kunde köpas, hade i går sagt oss, att flygarna icke kunna väntas hit förrän vid 1-tiden, men redan vid 12 tiden började folk strömma ut till A6 exercisfält för att ta emot flygaren och hans sällskap. Som vanligt vid festligheter i staden voro stadens spårvagnar vimpelprydda. Folk som valde detta fortskaffningsmedel fick dock promenera från undergången eftersom spåren slutade där, både för den Gröna och den Röda linjen. Chevilliard startade kl. 10 från Halmstad i vackert väder med kapten Sundstedt ombord som lots. Först följdes Nissan ett gott stycke, men dimman låg tät så det var svårt att urskilja markens struktur. Chevillard höjde sig till 1.200 meter och framgick på denna höjd en timmas tid utan någon som helst känning med jordytan. Vid Skillingaryd ungefär började emellertid kapten Sundstedt känna sig tvehågsen. Visserligen hade de hållit kursen, men han ville icke riskera att gå "nästgårds förbi" utan att orientera sig och kl. 11,45 landade det väldiga biplanet å Skillingaryd för att efter 10 minuter åter gå till väders.

Nu fick man strax sikte på Taberg, och där låg kursen klar. Och där stod vi nu på det solbelysta fältet och spejade bort emot Taberg. Vid halv 1-tiden ljöd plötsligt det elektricerande ropet: Där kommer han. De spridda grupperna drogo sig ögonblickligen närmare repet som avspärrade själva fältet och allas ögon riktades uppåt, kisande mot solen. Ja, mycket riktigt, som en stor fågel svävade biplanet på en mycket ansenlig höjd. Kommen ungefär mitt över hangaren gör maskinen en sväng och sänker sig. Så en, som det brukar heta, elegant glidflykt, varunder man hade tillfälle att beundra en av de djärva svängningar som skänkt Chevilliard hans berömmelse. Flygplanet seglar rakt över åskådarnas huvuden. Flygarna vinka till hälsning och nedanför stående svara med kraftiga hurrarop. Alltmer sänker sig biplanet under sin tur runt fältet, och efter en kort stund har flygarna landat. Klockan var då 12,35. Det är hurrarop, hälsningar och viftningar, förtjusta utrop och - beklaganden. Ett mindre missöde inträffade nämligen, dock utan allvarligare skador. Två av regementets hästar, som betade på heden, blev skrämda av motorljudet, sleto sig och rusade in i folkmassan. En spårvagnsförare blev omkullslagen och sparkad i huvudet, så han blev liggande till synes sanslös ett ögonblick, men han kryade snart till sig. Olyckan, som skedde i landningsögonblicket, observerades av de båda flygarna, som lämnade alla välkomst- och hälsningsrop åsido tills de erhållit förvissning om, att ingen fara förelåg för den sparkade. Efter en kort stund kom hr Lewin, fru Sundstedt och mekanikern i automobil, glatt hälsade av de nyss landade flygarna. Bilisterna hade farit från Halmstad kl. 5 på morgonen, alltså fem timmar tidigare än flygarna, vilka dock kom lite tidigare fram. Se´n var det egentligen ingenting mer att se på, utan var och en drog åt sitt håll för att åter mötas kl. 5, då de egentliga uppvisningarna äger rum.

Källor:
Jönköpings-Posten den 13, 15, 16, 17 och 18 September 1913
Smålands Allehanda den 15, 16, 18 och 19 September 1913
Smålands Folkblad den 13, 15, 17, 19 och 20 september 1913
Wandrille Micaux samlingar

2008-01-17 17:04 — Jonny Snell