Artikel från Gudmundsgillets årsbok 2013 med tillstånd av författaren Magnus Widell
A6 ÖVNINGSFÄLT VAR JÖNKÖPINGS
FÖRSTA FLYGFÄLT
Av Magnus Widell
A6 övningsfält användes som flygfält under Jönköpings första flygepok från 1913 och framåt.
Foto från 1920-talet. (Foto: Privat).
Under Jönköpings första flygepok mellan 1913 till sommaren 1935 låg stadens flygfält faktiskt på A6:s exercisfält, nuvarande A6 Centers stora parkering väster Ikea, Elgiganten etc. Det mer kända ”Gamla flygfältet”, som nu är industri- och affärsområde, vid Ljungarum, var förvisso gammalt men inte äldst, det invigdes 25 augusti 1935 och tjänade till 1961.
Den första flygningen i Jönköping ägde rum helgen den 17 och 18 maj 1913. Närmast handlade det om att för första gången visa Jönköpingsborna en flygmaskin på nära håll. Exercisfältet hade de två åren innan varit abonnerade för planerade flyguppvisningar men några uppstigningar blev då aldrig av. Det var Jönköpings Roddsällskap som var initiativtagare till detta historiska evenemang i Jönköping 1913. Upphandlingar hade under några dagar pågått med firman Åhlén & Holm i Insjön om flyguppvisningar av den hos företaget anställde kaptenen Hugo Sundstedt.
Det beslöts att Sundstedt skulle flyga den 17 och 18 maj i Jönköping och regementschefen vid A6, överste Hedengren, upplät exercisfältet för ändamålet.
Annons för de stora
flyguppvisningarna i maj 1913. (Jönköpings-Posten den 17 maj 1913). |
Inträde från 50 öre till 3 kronor
Jönköpings Roddsällskap hade hos Länsstyrelsen anhållit om tillstånd att få avstänga vägen från Jönköping till Ljungarum mellan kl. 18.00–20.00 den 17 maj och mellan 16.30–18.30 den 18 maj. I annonsen för tillställningen angavs att kapten Hugo Sundstedt skulle företa uppstigning i ett Bleriot-Storm-monoplan. Inträdet var 50 öre för andra plats. För en krona fick man se flygningen från första plats, ett område öster om fältet. (Flyghistorikern Bo Carlsson har i en artikel skrivit att i samma sluttning började Jönköpings Flygklubb – bildad 1933 – bedriva glidflygning med en Steamer-Lippisch-glidare ”Loppan” och ett gummirep. Första starten utfördes den 30 juli 1935).
För tre kronor kunde biljett till sadelplats köpas och då fick man även tillgång till en stol eller bänk att sitta på. Entrébiljetterna var påkostade i tjockt och styvt papper med urstansad springa lagom för lämplig knapp i klädseln. En ström av människor sökte sig på lördagseftermiddagen till regementsområdet för att vara med om denna med spänning emotsedda uppvisning. Vädret var bra även om det blåste väl starkt. Enligt ett tidningsreportage ansåg flygaren Sundstedt att det inte gjorde någonting. ”Fruktan syntes var något absolut oförenligt med kapten Sundstedts karaktär. Hela den lilla satta gestalten talar också sitt eget starka språk om lugn, mod och tillförsikt”, skrev signaturen Tersites i Smålands Allehanda.
Skälvande surr
Klockan 19.00 skulle uppvisningen äga rum. Planet, som Sundstedt skulle flyga rullades fram ur hangaren, vilket var ett skyddande tälthus vid fältets nordöstra hörn. Spänningen växte, publiken sträckte på halsarna och reste sig på tå. Man ville se så mycket som möjligt av denna
ovanliga syn. Sundstedt klev upp i planet och motorn sattes igång.
”Ett skälvande surr skakar maskinen, ett mäktigt brus fyller luften och fram över fältet ilar stormfågeln för att så småningom höja sig i en vid stigande kurva mot skyn”, fortsatte Tersites sitt reportage i Allehanda. Hurraropen från publiken blev ett effektfullt ljud till den mäktiga och betagande syn när planet avtecknade sig mot skyn. Färden gick mot Ljungarum och efter några minuter kom planet åter över flygfältet ut mot Vättern. Reportern uppskattade höjden till ett par hundra meter. Efter omkring 18 minuters flygning var planet åter för landning.
Och så återvänder vi till reportaget i Smålands Allehanda: ”Vid landningen vilken skedde mot hangaren inträffade dock ett missöde av obetydlig art. Maskinen tog nämligen mark väl sent och för att icke av den starka farten föras in i folkmassan lät Sundstedt monoplanet törna mot hangaren, varvid en bräcka uppstod på ena vingen”. Tydligen var skadan lättreparerad, eftersom Sundstedt gjorde ännu en flygning dagen därpå.
”Livliga ovationer ägnades flygaren när han omedelbart därefter vid sin frus sida begav sig till den väntande bilen”, skrev Smålands Allehanda i sitt reportage.
Sillfrukost
För Hugo Sundstedts del började söndagen med att han inviterades till Jönköpings Roddsällskaps då traditionsenligt sillfrukost som ägde rum i Ljungarumsskogen. Vid 10-tiden på förmiddagen var de åter i staden och ju närmare andra dagens flygning man
kom började skyarna bli gråa. När det var dags för söndagens flyguppvisning hade vädret försämrats betydligt. Regnskurarna avlöste varandra och det fanns nog en del som tvivlade på om det skulle bli någon uppstigning. Men efter en stund när regnet hade upphört sköts planet ut ur sitt skyddande tälthus. Sundstedt tog plats och snart var flygmaskinen uppe i luften på ung efär 100 meters höjd. Planet satte kurs västerut över sjöarna och sedan mot Ljungarumsskogen. Därefter tillbaka över flygfältet mot Vättern och Huskvarna. Då råkade flygaren ut för en regnby, som tvingade honom att göra en landning på ett för honom okänt fält vid Österängen. Landningen gick bra och Hugo Sundstedt sökte skydd för regnet under ena vingen. Efter en stund kom folk till hjälp och han kunde åter starta och vända åter mot flygfältet på A6 där han gjorde en elegant landning. Den korta bortavaron hade bland publiken väckte frågor om någon olycka hade hänt. En del hade rusat iväg mot den förmodade nedslagsplatsen. Men efter det Sundstedt hade landat på A6 hissades han upprepade gånger.
Reklamaffisch med karta över flygfältet i samband med flyguppvisningarna
den 17-18 maj 1913. Påpekas kan att Kungl. Jönköpings regementes
kasernområde (I 12) höll på att byggas vid denna tidpunkt och regementet flyttade in
i kasernerna i oktober 1914. (Skannad av Jönköpings läns folkrörelsearkiv).
Gratistittare
De båda dagarnas uppvisningar hade samlat stora människoskaror. I entréer fick Jönköpings Roddsällskap in, enligt Jönköpings-Posten ”den ringa summan av 1700 kronor”. Lördagens uppvisning besöktes av cirka 2 000 personer medan publiksiffran under söndagen uppgick till omkring 2 500 åskådare. ”Men skall man räkna in alla som var ute och tittade gratis torde man kunna bestämma antalet till omkring 15 000”, fortsatte J-P. (Jönköping hade då omkring 27 000 invånare).
Utdelning av jetonger
Till Sundstedts ära hölls en middag, eller som de kallade det ”en flygbal”, på Stora Hotellet på söndagskvällen. Där blev det tal och Roddsällskapets ordförande Lennart B Schånberg överlämnade Sällskapets jetong i silver till flygaren. Även major Gustaf Stålhös och sergeant Carl Hall från Smålands artilleriregemente fick jetonger som tack för att de hjälpt till vid flygfältets iordningställande. Det flygplan som Hugo Sundstedt flög var Bleriot XI. År 1911 inköptes detta av Carl Cederström och döptes till Nordstjernan. År 1912 övertogs flygplanet av ett konsortium i Örebro och med Sundstedt som pilot anordnades uppvisningar i Sverige och Norge. I juni 1913 såldes planet till Enoch Thulin och Tord Ångström, två av svenska flygets förgrundsgestalter. Hugo Sundstedt var ursprungligen sjökapten och blev intresserad av flyg. Han lärde sig flyga praktiskt taget själv, hade en medfödd känsla för allt med flyg. Certifikatprov avlade han i Ljungbyhed 1912 och tilldelades svenskt aviatörsdiplom nr 9.
Dahlbeck planerade flygning 1912
Redan den 9 oktober 1912 väntadeflera Jönköpingsbor på att löjtnant Olle Dahlbeck skulle landa på artilleriregementets exercisfält. En flygtävling mellan Köpenhamn och Stockholm planerades i oktober. Flera av dåtidens skandinaviska flygare var intresserade av att delta, bland annat svensken Dahlbeck. De första dagarna i oktober gjorde han en rekognoseringsresa med bil och besökte då Jönköping. På artilleriregementets övningsfält fanns bensinupplag och han var även förutseende nog att lägga upp vissa reservdelar, bland annat en propeller. Förväntningarna var stora i ”Tändsticksstaden” när besked kom att ”aviatörerna” startat. Tidningarna rapporterade om starttider och beräknade landningstider. När Dahlbeck väntades till Jönköping sökte sig stora skaror ut till artilleriregementets övningsfält, som nu kallades ”flygfältet”. Det dröjde till den 12 oktober innan han närmade sig Jönköpingsområdet, men det blev ingen landning i Jönköping utan han tvingades gå ned i Malmbäck.
Sundstedts återkomst
Kapten Hugo Sundstedt skulle återkomma till A6 inom några månader. I början av augusti 1913 deltog Sundstedt i en flygtävling på sträckan Malmö-Stockholm. I Jönköpings-Posten den 4 augusti kan man läsa att den flygande kaptenen blev tvungen att nödlanda ”å en klöfveråker” utanför Vaggeryd, då bensinen höll på att ta slut. Efter att ett bud anlänt från Skillingaryd fylldes bränsle på och färden fortsatte, men redan efter 15 minuter blev han tvungen att gå ned på Smålands Artilleriregementes exercisfält i Jönköping beroende på stark blåst. När flygplanet Nordstiernan tog mark och bromsats upp tog en stark vind tag i planet som välte, men kapten Sundstedt klarade sig utan skador, trots att han hamnade under planet. Planet blev dock skadat och propellern förstördes. Officerarna tog hand om flygaren och regementets gevärshantverkare började genast reparera maskinen. Både Sundstedt och hans medtävlande Thulin tvingades bryta tävlingen, varför det blev omstart 10 augusti. Då vann Sundstedt efter att ha mellanlandat i Taberg och Malmslätt.
Annons för Maurice Chevillards flyguppvisning den 17 september 1913.
(Smålands Allehanda den 16 september 1913). (Båda stavningarna
Chevillard och Chevilliard förekommer).
Chevillards uppvisningar
I mitten av september samma år, 1913, var det dags för ytterligare en stor flyguppvisning i Jönköping. Den berömde franske flygaren Maurice Chevillard höll på med uppvisningsflygningar på olika platser i västra Sverige. Nu var det en annan idrottsförening som stod som arrangör, nämligen Jönköpings IS. Den franske flygaren skulle i september ge uppvisningar och erbjuda hugade spekulanter en lufttur. Som medpassagerare på ”flygturnén” medföljde kapten Sundstedt.
Tiden för evenemanget var utsatt till klockan 17 på eftermiddagen. Redan före utsatt tid var Chevillard uppe i luften för en liten provflygning. Åskådarna häpnade av beundran över de djärva manövrer, som utfördes vid provflygningen. Vid nästa uppstigning medföljde kapten Sundstedts fru då ingen annan passagerare anmält sig ännu. I omkring 20 minuter briljerade flygaren med sina konstgrepp. Han steg till 600 meters höjd, där han plötsligt ställde planen med ”nosen” nedåt och singlade ned rakt mot åskådarna, som förfärade sprang undan. Men flygaren vinkade glatt åt publiken varefter han gjorde den ena volten efter den andra. Från Huskvarna hade det kommit omkring 500 åskådare, Husqvarna Vapenfabrik hade inställt arbetet klockan halv fyra på eftermiddagen för att arbetarna skulle få möjlighet att följa flygningarna. Fem intresserade passade på att testa flygkonsten. Den sista landningen genomfördes vid halv sju på kvällen då mörkret började lägga sig över artilleriregementets övningsfält. Bland dem som passade på att flyga fanns direktör Karnell, engagerad i Jönköpings IS och innehavare av en tobaksaffär. Inte mindre än 3 000 personer bevittnade flygningarna. Kvällen avslutades med supé på Stora Hotellet. Dagen därpå var det dags att flyga vidare. Redan vid 10-tiden på förmiddagen hade omkring 200 personer samlats för att se när fransmannen flög vidare mot Östergötland. Klockan 11.35 lyfte planet med Chevillard vid ”spakarna” och kapten Sundstedt medföljde som kartläsare och vägvisare, målet var Malmslätt. Inkomsterna för sålda biljetter och från flygpassagerarna blev 1 876 kronor, varav Jönköpings IS fick tio procent, 187 kronor.
Flygspaning 1915 i Skillingaryd
Våren 1915 bestämdes i generalorder att en flygavdelning på två flygmaskiner och en fältballongavdelning om en ballong skulle ställas till artilleriets skjutskolas förfogande under tiden 25 maj-7 juni. Skjutskolan var förlagd till Skillingaryd. Det var första gången man systematiskt övade samverkan mellan artilleriet och flygavdelningen. Bland annat utfördes prov med olika signalanordningar som hjälpmedel vid eldreglering från flygmaskin. Efter övningarnas slut återvände avdelningen till Malmen.
Underlöjtnant Allan Hygerth vid A6 var regementets och förmodligen Jönköpings förste
flygare. Flygarna under pionjärtiden fick mycket uppmärksamhet. Inte minst om de
också hade för vana att ta ut svängarna även på det privata planet. En samtida skämttecknares
presentation av Hygerth. (Bilden har ställt till förfogande av Hans Lööf).
Underlöjtnant Allan Hygerth, vid A6 var en av flygarna. Med flygplan nr 8 valde Hygerth att göra en mellanlandning på Smålands Artilleriregementes övningsfält i Jönköping. Vid starten därifrån tidigt på morgonen den 13 juni skadades planet. Skadorna var så omfattande att de inte kunde åtgärdas på platsen. Planet skickades med tåg till tillverkaren Södertelge Werkstäder för reparation. Under de kommande åren utnyttjades artilleriregementets övningsfält vid ett flertal tillfällen när flyget samövade med artilleriets skjutskola i Skillingaryd.
Saunders uppvisningar och passagerarflygningar Den engelske strids- och konstflygaren, kapten Saunders gästade Jönköping den 6 oktober 1919. Kenneth Saunders spakade en Avro 504 med 110 hästkrafters motor när han vid elvatiden den 6 oktober 1919 flög in över Jönköping från Eksjö där han på söndagen hade gjort uppstigningar med 15 passagerare. ”Ankomsten aviserades förmedelst en rond över staden och nedkastande av flygblad varpå maskinen efter en looping gick ned på Ryhovsfältet”, meddelade lokalpressen. Med Ryhovsfältet menades I 12:s övningsområde söder om I 12-kasernerna och bara ett par hundra meter från A6 övningsfält som tidigare använts flitigt när flygplanskulle landa och starta. Nere på marken väntade 17 personer som var ytterst intresserade av en flygtur. Arrangör var P.O. Flygkompani, som ägdes av löjtnanten och fältflygaren Per Oscar Herrström, som tidigare flugit flitigt i Skillingaryd under övningarna där. Anmälan till passagerarflygningarna skulle ske till portieren på Stora Hotellet. Klockan två på eftermiddagen gick Saunders upp med den första passageraren, en dam. Det var Ruth Svensson, underläkare vid lasarettet, som efter vederbörlig skrudning med hjälm och flygglasögon besteg det luftiga åkdonet. Mekanikern gav propellern en påstötning om att rotera och med ett öronbedövande oväsende från motorn hoppade flygmaskinen ett tiotal meter över gräset för att därpå elegant och graciöst höja sig i luften. Snart var planet på 200-300 meters höjd. Efter omkring åtta minuters färd landade planet. Nya passagerare som ville vara med om lite äventyr väntade. ”Looping”, ”spin” och ”fallande lövet” erbjöds. En av de 17 som hade anmält sig valde att |
Annons för kapten Kenneth ”Billy” Saunders flyguppvisningar och passagerarflygningar i oktober 1919. (Smålands Allehanda 6 oktober 1919). |
Kapten Saunders flög även dagen därpå och mycket folk hade samlats på Ryhovsfältet. Flygaren visade sina tricks och skämtade med publiken. Han gjorde vådliga cirklar i luften, försvann plötsligt och huvudstupa bakom ett högt magasin vid I 12-kasern och dök lika plötsligt upp igen över dess tak, seglade omkring i skogsdungarna som kantade fältet. Den andra dagen passade nio passagerare på att pröva på att flyga. Men det fanns de som var kritiska till P.O. Flygkompanis priser och ansåg att de var väl tilltagna. För 100 kronor fick passagerarna vara med om en ”enkel flygning” och om man ville vara med om lite mer äventyr i form av volter, fallande löv med mera fick man lägga till ytterligare. Kritikern meddelade att i England kostade en flygning ett pund och i Malmö hade flygturen utbjudits för 25 kronor. Han ansåg att P.O. gav ringa valuta för penningen.
Planerad reguljär flygning
Första världskriget medförde en snabb och genomgripande utveckling av flygtekniken. År 1919 tillsattes en statlig utredning om civil luftfart. Men näringslivet väntade inte utan de såg till att ett bolag, Svenska Lufttrafikaktiebolaget (SLA) bildades. Bolaget skulle förbereda flygvägar, landningsplatser och etablera egen flygtrafik. Flygleder mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö förbereddes. På sträckan Stockholm-Malmö rekognoserades lämpliga landningsplatser och under hösten 1919 gav armémyndigheten tillstånd att använda bland annat ”Kungl. Fälttelegrafkårens flygplats på Malmen, Kungl. Smålands artilleriregementes övningsfält i Skillingaryd samt Kungl. Jönköpings regementes och Kungl. Smålands artilleriregementes övningsfält vid Jönköping”. SLA fick inte tillfälle att använda resultatet av sina undersökningar för civila flygleder. Bolaget upphörde efter några år.
Flygfält till 1935
Kungl. Jönköpings regemente, I 12, hade 300-årsjubileum den 9 juni 1923. I anslutning till regementsområdet genomfördes bland annat en förevisning av en stridsövning. Mitt under bataljen kom två flygare från Malmslätt och visade hur kulsprutorna kunde användas. Två år senare kom försvarsbeslutet som innebar att Kungl. Jönköpings regemente skulle läggas ned 1927. Diskussioner förekom om att som ersättning skulle Jönköping få en flygkår jämte flygverkstäder. Nu blev det aldrig så.
A6 exercisfält kom att användas som flygfält när flygplan behövde landa eller mellanlanda i Jönköping. Det skulle dröja till 1935 innan Jönköpings flygfält invigdes och ibland kallas detta Rocksjöfältets gräsbana. Nya Axamo flygplats började sin verksamhet 1961.
Källor, litteratur:
- Smålands Allehanda den 16, 17 och 19 maj 1913. Den 17, 18 och 19 september 1913. Den 7, 8 oktober 1919
- Jönköpings-Posten den 17 och 19 maj 1913. Den 4 augusti 1913.
- Smålands Folkblad den 19 maj 1913
- Carlson, Bo: Första landningen i Jönköping (artikel i Svensk Flyghistorisk Tidskrift nr 2, 1990)
- Signaturen GECE: Kapten H Sundstedts flygbesök i Jönköping (artikel i Jönköpings roddsällskap 1884-1914, En minnesskrift).
- Flyghistoriska Gruppen Skillingaryd: Vingar över Ljungheden (Värnamo 2009)