SFF Kanslichef, Michael Sanz, besökte föreningen denna onsdagskväll för att bl a berätta om kansliet, dess hemvist och besättning samt kansliets roll som arkiv och faktabank för forskare och alla inbitna flyghistoriker liksom dess administrativa funktion inom vår verksamhet.

Annars var huvudämnet för kvällen ”76 år med Bromma flygplats”. En historisk flygplats som levt ett i allra högsta grad turbulent liv och med fortsatt osäker framtid. Byggandet pågick under åren 1933-36 och sysselsatte minst 500 personer. De fyra rullbanorna anlades på den gamla sjöbotten för hand och på en tjock halmbädd stensatte man med sprängsten som tätades med stenmjöl och ytan asfalterades därefter. Huvudbanan fick genom den sanka grunden epitetet – hängmattan – som tydligt ses vid inflygning. Det första hangaret uppfördes med användande av balkkonstruktionen från gamla Tranebergsbron.

Kung Gustav V invigde Bromma den 23 maj 1936 i ett miserabelt väder men dagen efter hölls en stor flyguppvisning i strålande sol med c:a 100.000 besökare. Under 30-talet opererade bl a British Continental med en DH86 Dragon Express, Air France med Potez 62, ABA med Ju 52 och Aeroflot med Tupolev ANT-35 för att nämna några. Den första DC3-an kom till Bromma 1937 genom KLM.

Kriget kom och reguljärflyget dog i princip ut på Bromma men ombyggda bombplan kom att gå som kurirplan mellan Sverige och Skottland. Bland kurirplanen kan nämnas ABA:s DC3, Gladan (nedskjuten 1943), ABA:s Boeing 299, F17 Felix,

liksom Lufthansas DC3 och BOAC:s DH98 Mosquito. Hangar 1, byggdes 1942 åt ABA men kom att användas för sammansättning av 180 st J22 för flygvapnets räkning. Nämnas kan också att Bromma användes under beredskapsåren till folkhushållningen såsom betesmark för får.

Efter kriget tog flygandet åter fart och bl a var Sila först över Atlanten från Bromma, SAS bildades 1946, allmänflyget tog fart och specialflyg kom till av typ målbogsering, helikoptrar mm. 50-talet blev en trafikboom med start av charterflyg 1954 med Transair som största bolag.

Signalspaningsflyg tillkom i det ”Kalla kriget” och tidningsflyg ger inrikesflyg där Airtaco 1957 blir grunden till Linjeflyg. Nya flygplanstyper utvecklas hela tiden och 13 april 1959 når jetåldern Bromma med SAS Sud-Aviation Caravelle.
Den 1april 1962 flyttas utrikestrafiken från Bromma till Arlanda och kvar blir inrikestrafik, viss charter samt allmänflyget. Linjeflygs Metropolitan-flotta räknas bland de största i världen.
I början av 70-talet får Linjeflyg Fokker Fellowship och jetdebatten blommar upp. Affärsflyget växer med privatjetplan och in på 80-talet slås passagerarrekord och 1983 flyttas Linjeflyg till Arlanda. Fram till 1992 har Bromma enbart allmänflyg, enstaka regionalflyglinje och lite militärt. 1992 sker så avregleringen och Bromma öppnas åter för tung reguljärtrafik. Flera utrikeslinjer öppnas: London City, Århus, Bryssel, Tallin m fl.
År 2000 blir Bromma ett statligt byggnadsminne och vårdprogram upprättas. Fortfarande stort vårdbehov. Nytt trafikledningstorn tas i bruk 2003. I Stockholms stadsfullmäktige 2008 klubbas ett nytt avtal fram till 2038! Vad har framtiden i sitt sköte – nu 2.000.000 årspassagerare och vad kommer att hända med allmänflyget??

Vid mötet fick Tore Eriksson motta sitt diplom visande att han nu är hedersmedlem i SFF-Småland.

(C-E Linghoff )