Årsmöte med SFF-F den 24 februari 2016
När vi samlades till årsmötet höll Sven Scheiderbauer en parentation över Bo Carlson, som avlidit i januari. Vi höll även en tyst minut. Bo Carlson var Region Smålands hedersordförande och den som 1980 hade tagit initiativ till flyghistoriska träffar i våra trakter.
Själva årsmötet leddes av Sven (för 22:a gången). Förvaltningsberättelsen och den ekonomiska redovisningen gillades, varför styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2015.

Vid personvalen blev det omval på de flesta poster, dock inte till valberedningen - valberedarna ville lämna till nya krafter . Det får bli en huvudverk för styrelsen under det kommande året.

Efter konstituering består styrelsen av C-E Linghoff ordförande, Lars Fogelqvist vice ordf. , Claes von Sydow kassör, Sune Hult sekreterare samt Torstein Landström Wallmo, Ulf Anderson och Nils-Arne Nordahl övriga ledamöter. Antalet medlemmar i SFF Småland uppgår till c:a 85 st.
Mötet hedrade vår mångårige årsmötesordförande Sven Scheiderbauer genom att utse honom till hedersordförande i Regionavdelning Småland. Mötet nöjde sig inte med det utan utsåg också Claes von Sydow till hedersmedlem i regionavdelningen.

Efter årsmötet höll Sven Scheiderbauer ett intressant föredrag om Bengt G:son Nordenskiöld, mest känd som flygvapenchef 1942-1954. Mottot för föredraget var "En flygare har alltid siktet inställt framåt".

Som vanligt berättade Sven infallsrikt och med gott om utvikningar. Där fanns både positiv och mera

bister kritik - Nordenskiöld var ju begåvad med många sidor. För Sven är han varken vår förste eller främste flygvapenchef (Nordenskiöld var nr 4 efter KABA, Virgin och Friis och i fråga om skicklighet sätter Sven nog Torsten Friis snäppet framför Nordenskiöld).

Men Nordenskiöld var en betydelsefull person under en viktig tid för vårt flygvapen och Sven berättade om både högt och lågt. Vi fick bl.a. veta att Nordenskiöld, förutom reaplan, gillade stil och uniformer, att han ogillade marscher och gratänger och att han betraktade frivilliga värnpliktiga flygförare som ej fullvärdiga flygare, varför de tilldelades s.k. silvervingar.

Nordenskiölds egen karriär var aldrig spikrak. Trots att han redan i tonåren först var sjökadett och sedan armévolontär dröjde han till 30 års ålder innan han satsade på en militär karriär 1921. Inte förrän i 40-årsåldern satsade han på flyget: Flygspanarutbildning 1931 och fältflygareutbildning 1934-1936. Först under de här åren tillhörde han Flygvapnet. Resten är, som man säger, historia.

/Claes v Sydow