Referat från SFF-möte 26 april 2017
Kvällens ämne var ”SAAB 37 Viggen har fyllt 50 år”. Föredragshållare var Ulf Edlund med civilingenjörsexamen från KTH 1963. Därefter anställd på SAAB 1963 – 2003.

Anställd  som system- och försäljningsingenjör 1963 – 1971 i bl.a. Viggenprojektet.

Övergick därefter till civila flygplan fram till 2003 förutom en period som konstruktionschef 1975 – 1978 för B3LA.

Ulf började med att rangordna sina tre favoritflygplan
1)    Super Cub
2)    Viggen
3)    Saab 340.
Undertecknad instämmer i 1) och 2) men ser gärna SAAB 2000 på tredje plats.

Efter en kort genomgång av föregångarna (J 29, J 32 och J 35) framkom att Flygvapnet önskade sig ett enhetsflygplan användbart för jakt, attack och spaning. Ytterligare krav var att högfartsprestandan samt STOL-prestandan för att passa in i den svenska vägbasfilosofin, skulle vara bättre än J 35´s. Förprojektstadiet skedde mellan 1952 – 1961 med utgångspunkt från ett flertal motoralternativ.

Den 2 december 1961 beslutade Flygförvaltningen att det nya flygplanet skulle utrustas med en Pratt & Whitney JT8-D motor, dvs SAAB fick anpassa sitt projekt till denna motor. Det egentliga konstruktionsarbetet påbörjades sommaren 1962 och våren 1963 visste man hur flygplanet skulle utformas i detalj, dessutom var arbetet påbörjat med den nya revolutionerande siktesindikatorn. En tidsplan framtogs omfattande sju prototyper med första provflygning i slutet av 1966.Tidsplanen höll bra eftersom första provflygningen skedde den 8 februari 1967 med kapten Erik Dahlström vid spaken, dagen till ära iklädd Flygvapnets nya flygdräkt, framtagen på FC.

En stor och viktig del vid låghöjdsflygning är navigering. I samband med den snabba datorutvecklingen kom ett förslag om att sparka ut navigatören och ersätta honom med en dator. Man behövde alltså en dator, som kunde programmeras, så att om startpunkt och
målpunkt var kända, skulle datorn presentera flygdata på ett lättöverskådligt sätt.Så infördes centralkalkylatorn (CK 37)  som dessutom kunde hålla reda på höjdhållnigen på låg höjd,  hastighetövervakning vid inflygningar för korta landningar och också kunde visa viss annan information.

Erik Bratt uttryckte sig på detta vis vid datorernas intåg.
”För den som levt i logaritmernas och räknestickans dunkla skimmer börjar ett nytt ljust liv. Då är man med på tåget”.
Ett viktigt bidrag till planets STOL-egenskaper var införandet av reversering. Denna metod användes vid denna tid på stora trafikflygplan p.g.a. hög landningshastighet och stor vikt. På jaktflygplan användes istället bromsskärm utöver kraftiga hjulbromsar.
På Viggen består reverseringen av tre hydraliskt styrda klaffar i ejektordelen vilka endast kan aktiveras vid markrullning. Om reversering valts kommer klaffarna att automatiskt initieras då huvudställets stötdämpare fjädrar in, dvs helt utan fördröjning. Rullsträckan kan på detta sätt minskas med ca 500 m.

I september 1962 föreslogs en anskaffning av 831 st flygplan under åren 1970 – 1982. Dessa skulle omfatta alla typer, dvs attack-, skol-, spanings- och jaktflygplan. I verkligheten blev det 329 serieflygplan och 9 provflygplan med leverans 1970 – 1988. Flygvapnet mottog den första attackviggen (AJ 37) den 21 juni 1971. Flygplanet var en mångsidig vapenbärare med nio balklägen.

1973 kom den tvåsitsiga SK 37. Tanken var att denna skulle kunna användas som en vanlig AJ 37. Införandet av en extra stol innebar emellertid, att man fick bortmontera en del elektronik, bl.a radarn.  Användningen av SK 37 blev endast för flygutbildning samt senare som störflygplan.
Havsövervakning innebär radarspaning över hav och kust. Samtidigt ska fartyg och andra mål fotodokumenteras. Anpassning av radarn speciellt för upptäckande av sjömål samt ändrad programvara i CK 37 löste problemet och så har man en SH 37.
För fotospaning utvecklades ett renodlat fotospaningsplan (SF 37). Istället för radarutrustning installerades ett antal kameror i nospartiet vilket ger SF 37 ett lite annat utseende jämfört med AJ 37 och SH 37.
Jaktviggen var den femte versionen av flygplanet (JA 37). Den var utrustad med en vidareutvecklad motor (RM 8B), förbättrad radar, ny centraldator med fem ggr högre kapacitet jämfört med AJ 37. Dessutom installerades en kraftfull 30 mm kanon. Då Gripenleveranserna till FV försenades innebar detta, att redan inköpta vapen (t.ex RB 15) inte kunde användas operativt. Därför utvecklades AJS 37 som vapenbärare till dessa. Detta innebar ökad datorkapacitet med hjälp av en multiprocessorenhet och en databuss för bättre kommunikationsförmåga i flygplanet. Var man äntligen framme vid ett enhetsflygplan?

Till slut kom frågan upp om namnet Viggen, men fick vid mötet inget slutgiltigt svar. För egen del tror jag, att det är förknippat med åskviggar, som är förhistoriska stenyxor vilka kom farande genom luften när blixten slog ner efter Tors vredesutbrott. På flygplan 37-1 kan man på luftintaget se tre blixtar och från mittenblixten kommer en Viggen farande. Ett väl så lämpligt namn på ett attackflygplan som slår hårt och obarmhärtigt.

Efter applåder och utdelande av det graverade glaset (gissa motiv) till Ulf avslutades mötet.

(Text UA. Foton  UE).